Vandringspriset 2006

Vandringspriset för 2006 går till Lasse Olofsson med motiveringen: "Från 0 till 90 på ett år - sällan har vi skådat en ny skådare som skådar så hårt!" Under 2007 pryder därför ""Rastande småspovar" en vägg hemma hos Lasse på Södergatan 10.

En kort presentation av Lasse:

Hur började fågelskådandet? Fågelintresset började lite lätt för ca 2 år sedan. Jag och en jobbarkompis började med promenader på kvällar och helger och då valde vi väldigt ofta att gå på de olika vandringslederna på Store Mosse Nationalpark, även Draven var ett intressant utflyktsmål. Det blev några mil och det hände ofta att vi såg fågel som varken jag eller jobbarkompisen Stefan kunde artbestämma. Vi tog då med oss varsin gammal handkikare modell mindre för att komma lite närmre. Efter ytterligare en tid köpte jag mig "Fågelguiden" som varit ett ypperligt uppslagsverk. Våren 2006 satte det riktigt stora fågelintresset igång och på den vägen är det. (Jobbarkompisen Stefan har jag tyvärr inte lyckats övertyga till samma brinnande intresse för fåglar.)

Mest uppskattade fågelart? Jag har en viss förkärlek till rovisar och då särskilt falkarna.

Minst uppskattade fågelart? Jag anser att det inte finns någon fågel som platsar på en riktigt låg skala.

Den hittills häftigaste obsen? Den hittills häftigaste obsen i Sverige är utan tvekan Klippsvalorna i Vaggeryd i höstas. Tyvärr har jag ingen raritet på någon av VÄFK:s lokaler men det kommer nog tidigare än man anar och då kanske det kan bli en Amurfalk.