Läge: Färjansö har ett attraktivt läge mitt i Vidöstern. Den är lättast att nå ön från Toftanäs på Vidösterns östra sida. En kanottur över till norra ändan på ön tar cirka 10 min. Till Brudhålan, där en vik leder in till ängsladorna på mellersta delen av ön, är det cirka 1,5 km och till Sydudden cirka 2,5 km.

Södra fälten är det bearbetade området där bra obsplatser finns vid de södra ladorna. Från Talldungen på mellersta, västra delen av ön ser man delvis upp i det vasstäta Gorrsundet. Härifrån har man också bra överblick över sträckande arter . En utsiktsplattform ligger i skogsbrynet till södra delen.

Biotop: I mitten av 1800-talet sänktes Vidöstern och delar av sjöns grunda botten torrlades. Efter sjösänkningen blev Färjansö, som tidigare var två öar, en ö. Den torrlagda sjöbotten användes till odlingsmark. Under 1950-talet upphörde mycket av odlingen och en sumpskog började breda ut sig På vissa ställen har maderna varit kraftigt igenvuxna. Nu bedrivs åter igen slåtter och bete för att skapa öppna våtmarker. I mitten av ön växer en bokskog med gott om gläntor och död ved. Södra delen av ön består av gammal lövskog med bok, ek och hassel. Ett flertal lågor och torrstubbar finns här. Vid södra änden, Sydudden, finns en bergknalle som ger en bra, upphöjd obsplats. Här har man utblick över södra Vidöstern med Långö, Tärnö och Sölvshall. De Norra fälten är uppodlade och mest attraktiva för fältsparvar på hösten.

Fåglar

Vår: Ön är en fin rastlokal för vadare under våren och samlar upp fåglar som är på nordsträck, samt ligger bra till för arter som sträcker mot Östersjön, t.ex. prutgäss, dvärgmås och silvertärnor. Alla simandsarterna har noterats rasta och dykänder som brunand och svärta ses på sträck. Dvärgbeckasin rastar på de betade maderna där tillfälligt även dubbelbeckasin kan gå ner och spela. Från Gorrsundet hörs tutande rördrom och brun kärrhök häckar i vassarna. Havsörn patrullerar regelbundet över ön under hela året och röd glada häckar i närområdet.

Höst: I augusti sträcker myrspovar, kustsnäppor och bivråkar förbi ön och i september ses brushanar och de första fjällvråkarna. Rödstrupig piplärka noteras nästan årligen medan lappsparv är mer oregelbunden. I oktober är det dags för steglits, vinterhämpling och varfågel. Fina sträckdagar noteras höga antal av gäss, ringduva och trana.

Övrigt: Tillfälliga gäster de senaste åren är t.ex. ägretthäger, ängshök, stäpphök, aftonfalk, vitvingad tärna, större piplärka och vattenpiplärka.