Vandringspriset för 2013, Lars Jonssons “Rastande småspovar”, tilldelas Kjell Rydh med motiveringen: “Med Blixtens hjälp har Kjell under året varit klubbens Färjansöväktare.” Vi ställde några frågor om fåglar och fågelskådning:

Hur började fågelskådandet? Jag bodde i Nässjö, och sommarstugan i skogen norr därom gav intresset för då i första hand skogens fåglar och djur. En fågelklubb i Nässjö var också ett startskott, samt att jag fick ansvar för biologisalens utrustning på gymnasiet, då kunde jag gå dit på kvällarna och spela fågelskivor (EP)

Vad för slags skådning gillar du? Enkla utflykter i kända områden olika årstider. Men också att upptäcka nya biotoper och trakter.

Mest uppskattade fågelart? Väldigt svårt – de är flera! – svart stork, mindre flugsnappare, ortolansparv. Många pga lätena! Trastar, svarthätta, gransångare…

Minst uppskattade fågelart? Ingen – kanske gräsand… men det är ju hemskt att säga så

Den hittills häftigaste obsen? Grågam på nära håll på en bergstopp på Mallorca.

Drömart? Spelande tereksnäppa. Jaktfalk, fjälluggla, blåstjärt.

Favoritlokaler? Skogen utanför Nässjö. Färjansö. Lettland och Lesbos.