Vandringspriset för 2008, Lars Jonssons “Rastande småspovar”, går till Pelle Kjellin med motiveringen: “Tålamod och konsekvens är nyckeln till tretåig hackspett i Marieholmsskogen och Pelle besitter båda”. Vi ställde några frågor om det egna fågelskådandet till Pelle:

Hur började fågelskådandet? Intresset vaknade 1964 med orrspel i mina hemtrakter runt Grängesberg i södra Dalarna.

Vad för slags skådning gillar du? Jag satsar på naturupplevelser som helhet, där fåglarna är det centrala innehållet. Jag åker inte långt för att se enstaka sällsynta fåglar.

Mest uppskattade fågelart? Svår fråga, men kungsörnen har en särskild plats i mitt hjärta, mycket tack vare möjligheterna vi har på Mossen.

Minst uppskattade fågelart? Ännu svårare, men om jag missar en kanadagås tar jag det med fattning.

Den hittills häftigaste obsen? Ett par nordsångare, helt oväntat, vid Dalavardo längs Vindelälvens översta lopp.

Drömart? En fjälluggla vore fantastiskt att se i sin häckningsmiljö.

Favoritlokaler? Kävsjön förstås, och då helst Svänösidan. Marieholmsskogen är en annan favorit, även man inte ser så mycket fågel.